Har haft en bra helg med familjen. Lördagen spenderades hos min fina underbara vän Sabina. Hon är min själsfrände. Finns ingen som förstår mig som hon.
Så här kan det se ut när vi ses:



Söndagen spenderades med familjen i Sthlm och på Skansen. Ungarna bara älskade det.

Idag är Elias hemma med David.
Han är lite små hänging. Jäkligt trött och grinar för minsta lilla. Kan vara som så att han varit lite för mycket på dagis.
Men veckorna som kommer nu jobbar jag inte fullt lika mycket så då blir det lite mera ledigt.

Har fått önskemål om att börja blogga igen.
Tänkt att det är så svårt att fortsätta skriva.
Men jag gör ett nytt försök.

Ja det här med bloggen går ju bra.
Jag hinner inte skriva nåt. Beundrar alla bloggare som orkar.

Ligger vid fyrishov med barnen, maken jobbar. Man kan ju ha det sämre. Älskar verkligen svenska sommaren. Skulle inte åka utomlands dessa månader om jag så fick betalt.





- Posted from my iPhone

Har haft fullt upp. Massa massa jobb.
Igår var det fullspäckat schema. Jobba till 15.30, hämta Elias på dagis, åka till tandläkaren med honom, sen hämta upp Agnes som följt med min kusin och hennes ungar efter dagis. Hämta upp pappan i familjen och sen åka ut till knivsta för att hjälpa syster att sätta upp ett partytält inför kommande 40års fest i helgen. Resultatet slutade med att vi fick lägga ner hela jävla tältet på marken och bara låta skiten ligga. Vi ska göra ett nytt försök imorrn kväll igen.

Bjuder på en bild på Elias som lånat storasysters solbriller.



- Posted from my iPhone

Såg här om dagen att det fanns en tjänst ute på mitt jobb som jag gärna skulle vilja ha. Så nu har jag sökt den och håller tummar och tår för att jag får tjänsten. Det skulle innebära mera lön och mycket mera ansvar på jobbet. Jag skulle tillhöra ledningsgruppen. :-)

Vi vaknade tidigt idag. Pappan drog iväg till jobbet och jag och barnen åt mysig frukost. Sen ville barnen gå ut och jag passade på att damma och dammsuga och vika och hänga tvätt. Så skönt att vara färdigt med det innan lunch. Nu ligger barnen och sover. Jag ska kolla på två pinfärska avsnitt av Glee och Private Practice. Tack gode gud för internet och att jag kan streema alla nya avsnitt direkt efter dom sänds i USA.


- Posted from my iPhone

Jag har senaste månaderna varit helt slut. Kunnat somna runt 20-21 och sova hela natten och ändå vara lika trött.
Jag hoppas det ger med sig snart. Min man tycker inte att det är så kul att spendera kvällarna själv i soffan.


- Posted from my iPhone

Självklart lite shopping oxå:



- Posted from my iPhone

Ungarna ville ha glass. Så det vara bara att lyda och promenera till affärn.

Lillebrors glass dög inte så det är bättre att försöka få tag på storasysters glass:









- Posted from my iPhone

Idag har jag inte få njuta så mycket av det fina vädret. Jobbade ute till kl 11 sen satt jag på kontoret fram till 15.30.
Dock brände jag mig lite igår så det va väl kanske bra att jag fick vila lite från solen.

Hämtade ungarna på dagis och va hem snabbt och fixade ordning lite middag att ta med på lite picknick. Hämtade upp pappan i familjen och så åkte vi ut till Storvad i Gamlis och åt middag och barnen fick plaska lite i vattnet. Dom älskar att bada så det var en hit.






Nu vankas sängen och helt färska avsnitt av One Tree Hill och Hellcats. Love Internet.

- Posted from my iPhone

Någonting som stör mig väldigt mycket är okunskap om hur en cykelhjälm ska sitta. För att visa lägger jag in två bilder.
Så här ska en hjälm sitta:



Så här ska inte en hjälm sitta:


- Posted from my iPhone

Detta är det bästa med sommarn. En god sallad med egen hummus.


- Posted from my iPhone

vi flyttar ju snart igen. Denna gång är väl förhoppningsvis på bra länge.
Vi flyttar tillbaka till lägenheten vi flyttade till innan vi separerade.
Jag har inte velat flytta dit för att det i inte känts rätt. Men nu har jag tänkt om och det kommer bli super bra.
Finns två nackdelar dock, den höga hyran och att den ligger 4 vån upp. Barnen har ju alltid varit vana att gå ut själva. Men i det stora hela blir det super.
Vi tänkte göra lite små renovering av lägenheten. Nya tapeter i köket, nya handtag till köksluckorna och lite annat smått och gott.


- Posted from my iPhone

Detta är anledningen till att jag är hemma från jobbet idag:


Ni kanske förstår varför?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag förstår inte hur alla hinner blogga så mycket. Eller är det bara jag som är lat?
Ska försöka med ett inlägg varje dag.
Idag blir det två. Eller några till om ni har tur.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Det finns väl bara en fördel med att vara hemma med sjuka ungar.
Bilden talar för sig själv;


- Posted using BlogPress from my iPhone

Va är det med folk som inte kan tänka logiskt??
Att alltid krångla till det allra enklaste??
Sånt får mig att se rött och gå i taket.
På jobbet stöter jag på sånt dagligen, att det logiska tänkandet inte finns och det ofta blir pannkaka av det mesta.

Nu menar jag inte att alla ska tänka som mig. Men att ibland kunna se det enkla i det svåra och att få till en bra lösning på det.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Det som är så bra med Sverige om man har tex en blogg; är att man får i princip skriva vad som

helst om vem som helst. Så länge man inte publicerar namn eller bild på personer.

Det kallas yttrandefrihet.

" Denna rätt innefattar frihet för envar utan att

ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom

varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser."

Eftersom det är min blogg så tänker jag skriva precis vad jag vill om vad som helst, vem som helst eller hur som helst.

WORD.

Jag har alltid trott att kött och blod, FAMILJ, ställde upp på varann och fanns där för varann i alla lägen. Men med mina motgångar senaste åren har jag ju förstått att mina vänner är min familj. Vänner är den familj du själv väljer. Kött och blod spelar ingen roll. Det är en kärlek och en känsla som aldrig kommer att försvinna.

Vi fick iallafall byta vårat matbord. Fick alla pengarna tillbaka. Dock var det inte lika lätt att hitta ett bord som vi vill ha; vitt, runt med tillhörande iläggsskiva.
Vi har varit runt hela stan idag men helt utan resultat.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det ska väl tilläggas att det blev inställt i sista minuten. Bokstavligt talat. Pga en jävligt pisst make.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag inför helgens bravader.



- Posted using BlogPress from my iPhone

När jag och D separerade och jag flyttade till min egna lägenhet köpte jag ett nytt matbord och ett nytt soffbord. Matbordet från Ikea och soffbordet från Mio. Båda har nu blivit jättefula. Släppt i lacken. Så idag har jag ringt massa samtal så imorrn ska vi åka tillbaka med borden och förhoppningsvis få byta ut dom. Då tänkte vi byta matbordet till ett runt vitt bord och soffbordet får bli detsamma, fast ovalt och inte runt.

Så här ser soffbordet ut nu.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Min kära make kan inte ha det så roligt med mig just nu.

Jag är verkligen tok osocial på kvällarna.

Jag har somnat innan kl 21.30 senaste 2 vekorna, lägger mig redan runt kl 20.

Jag är verkligen helt slut. Men inte undra på det kanske, när Elias har vaknat mellan 5-6 varje morgon. Såklart är det mig han väcker och inte sin far.

Aja, det ger nog med sig. Vi går ju mot ljusare tider.

Livet är verkligen inte lätt alla gånger. just nu så är det jobbigaste i mitt liv att; jag nu 2 dagar i rad har hämtat barnen efter kl 16. Elias har varit nästan ensam kvar när jag kommit till dagis.

Jag vill inte att barnen ska gå långa dagar och jag vill ju spendra all tid jag kan med dom.

Måste bli ändring på det här, hemmafru nästa. Frågan är bara hur det ska lösas ekonomiskt. Nån som har nåt förslag, eller bättre. Nån som har några miljoner till övers???

Men det här med att blogga går ju jätte bra.
Har egentligen hur mycket som helst att skriva, men det har varit så mycket senaste veckorna så jag har varken hunnit eller orkat.

Vi har flyttat nu till evakueringslägenheten på Tövädersgatan, men det blir ju snart flytt igen då vi ska flytta till våran permanenta lägenhet på Lagerlöf.
Så himla dryt att behöva flytta igen, men va gör man inte för att få ett hem man trivs i.

Förra veckan var jag schemaansvarig på jobbet då vår ena gruppledare hade semester. Det var verkligen jätte kul, men jag var helt slut på kvällarna. Jag är liksom inte van att vara på jobbet kl 6,30 för att hålla på med massa pappersjobb. All planering har gått bra och jag har fått massa beröm. Jag ska ev bli schemaansvarig när ord.gruppledare ska vara ledig och behöver avlastning. Vore jätte kul.

Ne nu ska jag kasta barnen i säng. BB börjar ju snart.

Ja det här går ju inte så bra som ni märker. :-D Nu har vi flyttat, usch vilken pärs. Bara tanken av att vi ska flytta igen om bara 3 månader gör mig helt slut. Nu har vi bara packat upp det nödvändigaste. Så vi kan leva i ett normalt hem. Allt annat är nerpackat i kartonger som står så fint i förrådet. Jag har nog aldrig sett så mycket kartonger i hela mitt liv. Barnen har varit sjuka IGEN, men så är det ju denna period varje år. Agnes har problem med magen,

Sitter med lurar i öronen och lyssnar på musik som påminner om min fina, underbara mamma.
Jag hade precis börjat lära känna min mamma när hon dog. Det hade tagit hela mitt vuxna liv att få en hyfsad relation till henne.
Livet går vidare, det gjorde det samma sekund som hon försvann. Ibland kommer det över mig att hon är död, att jag ALDRIG mera kommer att få se, höra och känna henne. Att mina barn aldrig kommer att få sin mormor tillbaka. Elias vet inte ens vem hon är. Jag skulle göra vad som helst för att jag skulle bara få höra hennes röst en enda gång till.
Ingen kommer någonsin förstå hur jag känner. Men ibland önskar jag att att mina nära och kära skulle fråga mig hur jag mår och fråga mig om saknaden och sorgen efter min fina mamma. Att prata om tiden efter hennes död, som för mig var väldigt ensam. I min värld ställer man upp för vänner och familj, oavsett om dom gör rätt eller fel. Som familj ska man inte döma någon, man ska stötta oavsett. Att man kämpar för att stötta personen i fråga, även om det är tufft. Jag har många underbara människor i mitt liv som som stöttat mig efter mammas död. Men dom som jag verkligen behövde fanns inte alls. Hon som jag behövde mest av allt, gav mig inte ens en kram på mammas begravning. Det gjorde mig så otroligt ledsen, det vet jag inte ens om jag kommer att kunna glömma.

Jag försökte vid ett tillfälle i höstas att prata med en annan viktig person i mitt liv. Om tankarna och funderingar jag haft om våran relation och varför hon och hennes familj inte funnits där när jag separerat från min man och hela mitt liv var upp och ner. Men hon fixade inte att prata om det, men istället för att säga det så började hon prata om sina blommor som stod i köksfönstret, om hur hon hade lyckats rädda dom, för dagen innan hade dom nästan varit döda. Så bra gick det. Där gick jag ju på en nit. Jag hade verkligen tagit mig mod att försöka prata med henne, men blev totalt avvisad. Men då dyker ju en stor fråga upp i mitt huvud; varför?? Bryr hon sig inte eller klarar hon inte av att prata om känslor??? En sak är säker; jag kommer aldrig mera prata om jobbiga sker med henne.

Jag vet att många av mina nära och kära läser det här. Det får mig att hoppas att dom någonstans ska ta sig mod till sig och PRATA med mig.
Jag kan inte begära att alla ska vara lika öppna som mig och att alla inte har samma behov av att prata om saker som jag, men att för min skull ska kunna göra det.

jag ska tillägga att bloggen är under konstruktion.

Jaha, då var det lite sjukstuga igen då.
Agnes vaknade 4 i natt och bara skrek, hade jätte ont i magen, strax efter började hon spy. Tog tempen på henne, låg precis under 38. Men vi somnade om rätt snabbt.
Agnes fick 5 års vaccination igår, så jag tror att det är därför hon mår så här.
Idag så har hon lite feber men inge mera kräk.

Har blivit en inne dag idag. Vi har lagt pussel till förbannelse och sen så har barnen sovit i nästan 3 timmar. Då passade jag på att titta på mina älskade serier. Idag var det Grey´s Anatomy och The Vampire Diaries som gick av stapeln. Har ett avsnitt av Private Practice att se oxå. I lover internet och alla olika amerikanska sidor där man kan streema ifrån, istället för att ladda hem.
Helgen ska spenderas av jobb och barnledigt. Ska bli sååååå skönt att få lite sovmorgon på söndag.

Ne nu ska jag passa på att träna lite innan jag hoppar in i duschen.

Igår var jag bjuden på tjejmiddag hos min kusin. Super mysigt med lite lyx mitt i veckan. Bjöds på god mat och det bästa sällskapet man kan tänka sig lite.

Idag jobbar jag åter igen lång dag, känns som jag knappt träffat min familj senaste dagarna. Men ikväll blir det massa mys. Imorrn ska barnen få vara hemma från dagis, tänkte vi skulle baka semlor.

Med risk för att trampa nån på tårna; förstår jag inte riktigt jur man kan jobba heltid när man har små barn. Jag tycker det är pest när mina barn varit långa dagar på dagis mer än nödvändigt. Jag kommer inte jobba heltid på det närmsta 10 åren.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag har stort behov av att få vara själv. Att få göra efter hur jag vill och tänker. Det uppskattas inte alltid av min man.
Att jobba näst intill heltid, ha 2 ungar som man ska ge full uppmärksamhet till och sen försöka ge närhet och kärlek till maken, är fan inte lätt. Tyvärr är det ju så att maken kommer i sista hand. Men va gör man när barnen, allrahelst sonen vill ligga tätt(helst på) bredvid när vi sover?? Då vill man vara i fred den lilla egna tiden på dygnet man har.
Nu tänker ni säkert; men varför låta sonen sova i våran säng?? Jo det ska jag tala om: jag fick aldrig närhet och kärlek eller fick känna trygghet när jag var liten så det tänker jag ge mina barn. Vill dom sova hos oss tills dom är stora så får dom göra det. Kärleken till mina barn är större än allt.
Folk kan tycka att jag är hemma för vård av barn ofta och mycket. Åh dom förstår inte hur man har råd. Klart som fan man förlorar en jävla massa pengar, men det är det helt klart värt. Att veta att jag ställt upp för mina barn i vått och torrt när dom va små är det viktigaste för mig. Pengarna är inget värda, utan tiden och omsorgen för mina barn.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Klostergatan,Uppsala,Sverige

Kalla oss "Familjen Snor"

Att detta aldrig ger med sig. Hur mycket snor kan det finnas i en näsa??
Jag har hittat min nya bästa vän. En nässkölj. Sköljer rent allt som sitter där inne, i dom där förbannade bihålorna. Min forna bästa vän; nässprayet ligger lite i lä numera. Dock är vi tvungna att ses några gånger om dagen. Allra helst på morgonen.

Igår va jag till det där stället som vi kvinnor gärna inte går till mer än nödvändigt.
Den värsta biten tycker jag är när man ska ta av sig byxorna och gå fram till den där fruktansvärda stolen. Att ligga där med hela härligheten i vädret framför, som igår en helt okänd manlig läkare, gör mig inget. Haha.
Den okände manlige läkaren uttryckte sig så här: -det är lite oroligt..
Nu vet ju i och för sig dom flesta att jag inte är den typen av människa som hoppar i säng med nån hur som helst men jag tyckte att efter 6 månader som singel,både jag och min D, så va det nog dax att kolla upp. Tur var väl det, efter som sagt, det såg lite oroligt ut.
Fick några tabletter utskrivna. Whoo hoo. suprise. Riktiga dunderpiller tydligen, då dom även ska bota min bihåleinflammation.
Underbart, snart kan jag kanske få sova en hel natt igen, utan att behöva vakna upp av att strupen är torr som öken.

Har funderat lite... det kan ju inte vara så att jag och D är dom enda paren som tajsar och bråkar. Är det verkligen så att alla har sånna perfekta förhållande att dom är överens om allt. Uppfostran och regler när det gäller barnen, hemmet, så som vem som ska laga mat, handla, diska, tvätta, städa. Nej jag tror inte det. Jag tror att alla mer eller mindre har tjafs och disskutioner.
Vi är nog det paret som har mera tjafs än andra. Men så fort vi tjafsar så går det ju över lika snabbt. Det är det som är vår grej. Men vi är ändå lyckliga. Känner mig nästan lite nykär nu sen separationen. För att inte tala om sexet. hahahahah. Lovely!!!!!!!

Helgen har spenderats med något sjuka barn. Lördagen hade vi svärfar här som passade barnen och vi va ut med fina vänner på restaurang och spelade biljard. Mötte upp några andra vänner senare och tog en drink. Blev relativt tidig hemgång. Söndagen spenderades ute på landet, hos svägerskan och åt lite lunch och papporna var ute med barnen en sväng.

Min dotter är sjuk igen. Trodde att hennes förkylningsastma börjat ge med sig, men icke sa Nicke. Natten har hon spenderat i soffan med sin pappa. Hostig och jävligt. Idag är hon trött och ännu mera hostig. Hoppas vi slipper att behöva åka in akut. Minsta lilla ansträngning från henne och det låter som att hon ska hosta upp lungorna. Jag hatar verkligen den här period på året. man vet aldrig hur länge hon ska vara dålig. Sist var hon hemma från dagis i 3 veckor. Bläääääää....

Snart ska vi flytta, en ynka månad kvar. JAG VILL INTE. Jag vill bo kvar i min nyrenoverade lägenhet med uteplatsen. Jag vill att barnen ska kunna och bada i sommar precis när dom vill. Jag vill inte känna mig instängd i en lägenhet 1 våning upp. Blääääääää för det oxå.

Nu har vi flyttat ihop på riktigt. Jag och min man eller blivande ex-man då vi faktiskt ansökte om skillsmässa för några månader sen. Men vi får se hur det blir med den saken.

Jag kan ju inte säga att allt är en dans på rosor direkt. Vi har bråka rätt mycket på sista tiden. Om saker som inte behöver tjafsas om, men även saker som får mig att må riktigt riktigt dåligt. Det var just en specifik insident som hände för nån vecka sen och efter det tycker D att jag bara klagar på allt han gör, att jag inte ger honom nån kärlek. Men hur ska jag kunna ge honom kärlek och närhet när han gör saker som sliter sönder mig inombords??
Hur ska jag kunna ge kärlek till nån som får mig att må dåligt för vissa saker?? Som får mig att känna känslor från min barndom och uppväxt?? När jag blir sårad och besviken så släpper jag inte in nån av rädsla för att blir sårad igen.

Nu undrar ni säkert varför jag då är kvar hos honom när han får mig att må dåligt. Men det ska jag berätta; det är enklet: Jag älskar ju honom. Han är pappa till mina barn. Jag kan inte se mig själv med någon annan. Han känner mig utan och innan.
Nu är det ju inte så att vi lever i nåt kärlekslös förhållande där vi är osams dygnet runt. Men båda går liksom lite på helspänn och bara försöker vara perfekt i den andres ögon bara för att inte starta mera tjafs.

Men nu har allt lagt sig och allt är super och som jag skrev, nu är vi sambos, på riktigt.
Den 1a mars blir vi sambos på riktigt då vi flyttar in i nya lägenheten på Tövädersgatan. Ska bli superskönt att få börja om på riktigt i en helt ny lägenhet för båda två.